Sköldkörtelproblem – hypotyreos och hypertyreos förklarat
Sköldkörteln styr ämnesomsättningen. Lär dig skillnaden mellan låg och hög funktion, vilka prover som behövs och hur tillstånden behandlas.
Sköldkörteln är en liten körtel framtill på halsen som styr kroppens ämnesomsättning. Trots sin storlek påverkar den allt från vikt och energi till humör, hjärtfrekvens och tarmfunktion. Sjukdomar i sköldkörteln är vanliga – särskilt hos kvinnor – och underdiagnostiseras ofta.
Hypotyreos – låg sköldkörtelfunktion
Vid hypotyreos producerar körteln för lite hormon. Symtomen smyger sig på: trötthet, frusenhet, viktuppgång trots oförändrad kost, förstoppning, torr hud, håravfall, depression och muskelvärk. Vanligaste orsaken är autoimmun sjukdom (Hashimotos).
Hypertyreos – hög sköldkörtelfunktion
Vid hypertyreos är det tvärtom. Hjärtklappning, viktnedgång trots normal aptit, värmekänsla, svettningar, oro, sömnsvårigheter, darrningar och diarré är vanligt. Graves sjukdom är den vanligaste orsaken och kan även ge ögonsymtom.
Vilka prover bör tas?
TSH är det första och viktigaste provet. Vid avvikelse mäter vi också fritt T4 och fritt T3, samt sköldkörtelantikroppar (TPO-AK) om autoimmun orsak misstänks. Ultraljud av sköldkörteln görs vid knöl eller förstoring.
Behandling
Hypotyreos behandlas med levaxin – en daglig tablett som ersätter det hormon kroppen inte producerar. Dosen titreras individuellt och följs med TSH-prover. Hypertyreos behandlas med tyreostatika, radiojod eller i vissa fall kirurgi, oftast i samråd med endokrinolog.
På Sturebadet har vi specialist i endokrinologi som hjälper dig med utredning, behandling och långsiktig uppföljning av sköldkörtelsjukdomar.
Vill du göra en hälsoundersökning?
Våra specialistläkare hjälper dig att tolka helheten – inte bara siffrorna. Boka tid eller kontakta oss för att diskutera vilket upplägg som passar dig bäst.